DET FINNS INGET standardiserat papier-machérecept, var och en gör sin egen blandning. Vissa kokar pappersbitarna, andra blandar in vetemjölsklister och en tredje tillsätter linolja – och så vidare. På många olika ställen har jag läst beskrivningar om si och så många dagstidningar, äggkartonger, servetter mm. och si och så mycket klister, olja, Nivea, krita mm. Var och en som börjar med papier-maché, genom att blanda rivet, uppblött tidningspapper med klister, får något som torkar, blir lätt och starkt. Sen skapar man snart sina egna favoritblandningar! Hur du än gör kan du inte misslyckas! Det är vad jag vågar påstå.
Finstrimlad pappersull och torkad papier-maché
Mitt egen grundrecept är enkelt:
Fibrer: helst från tidningspapper* som är tillgängligt och lätt att arbeta med. Riv i smala remsor, Blötlägg ett dygn och gnugga sönder eller mal med t.ex stavmixer. Skilj av det mesta av vattnet (kan göras på olika kreativa sätt). Luckra upp massan och tillsätt bindemedel.
Bindemedel (behövs egentligen inte, men gör papier-machén hårdare): tapetklister, vetemjöl, trälim och/eller andra klistersorter. Själv använder jag tapetklister i pulver eller flingform som jag strör över den fortfarande våta pappersmassan. Inte för tjockt då det lätt klumpar sig. Sedan använder jag knytnäven som en potatisstöt och mosar in klisterpulvret i massan. Efter bara en liten stund blandar sig allt till mjuk och smidig konsistens. Tillsätt mer klisterpulver om så behövs.
Alternativt kan man förstås också blanda till en riktigt tjock ”klistergröt” som man sedan arbetar in i den malda och urvattnade pappersmassan.
Gemini. Bara papier-maché.
Och det var det hela! Inga mått eller mängder – det kommer du själv på, liksom ifall du vill blanda in sågspån, gips, krita, järnpulver, torktumlarflock eller annat spännande.
Just tillsatser som sågspån och krita, kan ibland omnämnas som ”fillers” och har till uppgift att fylla ut massan. Ett gott mått krita gör papier-machén lite slätare och krympeffekterna mindre påtagliga. I stället blir pappersmassan sprödare när den torkat, vilket kan motverkas genom att blanda in en slatt kokt linolja.
OBS! När du tillsatt klister eller lim i pappersmassan blir blandningen mer aptitlig för mikroorganismer. Därför ska du använda den med detsamma. Med bara pappersfibrer och vatten brukar massan kunna stå svalt i minst en vecka utan att något otrevligt händer.
Själv föredrar jag numera den ”rena” papier-machén – utan andra tillsatser än klister. Eftersom jag gör av med ganska stora mängder massa, tycker jag att det komplicerar procedurerna i onödan. Mitt hjärtligaste råd är därför: Lägg inte onödig tid på att leta recept, utan sätt igång i stället!
* Jag har blivit bortskämd med färdigstrimlat, otryckt tidningspapper från www.infibra.se/pappersull/. Så jag har numera skippat tidningsrivandet, lat som jag är.
Redaktören
