EN 28 FEBRUARI 2011 publicerade Eder ödmjuke redaktör sitt första inlägg på Inkspots. Sedan dess har det blivit 170 till, med detta. Till vilken nytta, kan man kanske tänka, så här två år efteråt. Svaret måste i första hand bli: det har roat mig!
Nefertiti – varaktig konst.
Många besökare har hamnat på Papier-machésidorna och jag har fått trevlig respons från besökare som inspirerats och blivit nyfikna på materialet. Detta är för mig det största värdet med bloggen och jag i min tur har inspirerats att fortsätta att redogöra för mina ”experiment”. Sen blir förstås bloggandet en slags dagbok också. Det ligger väl i sakens natur. Men jag försöker i alla fall vara lite återhållsam med vad jag vet bara blir dösnack.
Jag inledde mitt bloggande med ett typiskt surt inlägg om nutidskonsten och nutidskonstnärerna – ur konsthistoriskt perspektiv. Sedan vädrade jag snart ut min besvikelse över ett trist konstetablissemang. Naturligtvis var såna påhopp mest terapeutiska handlingar, för att få ur mig osunda gaser och vätskor*. Jag har väl sedemera kommit på att det är bättre att tiga ihjäl det förtretliga och i stället rikta hågen till intressanta saker och till kreatörer som imponerar, inspirerar och som ger mig en varaktig behållning. Och såna kulturutövare finns det som väl är också många av.
Det lär väl bli som det blir i fortsättningen också; lite blandat. Inom vissa intressegränser.
*N.B. Symboliskt uttryckt.
Redaktören
