DET SVÅRASTE men viktigaste är attityden. Nu har jag böjt huvudet framåt för att så småningom försöka få fram det uttryck jag tänkt mig. Att göra såna här ”inriktningar” i tidigt skede är viktigt för mig. Det hjälper mig att styra den fortsatta modelleringen. Därför utgör stjärtens längd och hållning ett problem ännu. Är den fortfarande för lång?
Mer pappersull är på väg, papier-machépulver likaså. När jag nu kommit igång känner jag mig ganska produktiv och energisk. Med tanke på månader med låg aktivitet känns det ganska bra!
Antagligen hinner jag med ett objekt till nu i mars. Problemet är utrymmet. Minst 80 kvm tillgängligt här i källarplanet. Det är bara det att det är full oreda. Ätteläggen har erbjudits ekonomiskt bidrag till ny dator – mot en total röjning och sortering i lokalerna. Ett i mina ögon generöst anbud. Men förhandlingen har strandat på en håglös attityd.
Tack! :)
Ja, kanske jag ska ge mig nu och inrikta mig på resten? Eller… ? Vi får se hur det blir.
Fantastisk skulptur! Jag tycker att stjärten är alldeles perfekt som den är!