En av de fina egenskaperna med papier-maché, är att det är näst intill kostnadsfritt. Gamla utlästa dagstidningar är gratis, tapetklister är relativt billigt och dessutom ganska drygt. Material till stommar hittar man var som helst.
När stommen är färdig är det dags för pappersmassan; papier-machén. Något recept behövs egentligen inte; här är massaproceduren enligt mitt sätt:
Rivning, blötning och malning
Riv ner (helst gamla) dagstidningar i en spann. Det går lätt att hitta fiberriktningen så att du kan riva långa smala remsor. 2-4 tidningar blir en lagom sats att börja med. Fyll på med ljummet vatten (det känns behagligast) så att remsorna kan simma fritt. Helst ska spannen stå en tid men det går också att börja sönderdela massan direkt. Tag fatt i pappret med båda händerna och gnugga (som med skjortkragar eller trosor). Remsorna blir smulor. Tag nya tag. Du märker att det går lätt och så småningom har du en grynig välling i spannen. En stavmixer är idealisk för att slippa det här jobbet. Men räkna med att det blir missfärgad!
När vällingen är färdig ska vattnet skiljas ifrån – eller det mesta av det. Pappersfibrerna har en enorm vattenhållande förmåga. Lägg en silduk i diskhon eller handfatet (eller i en annan hink) och slå över pappersvällingen. Samla ihop dukens hörn och kanter och vrid ihop. Pressa så ut mycket vatten du bara orkar. Veckla upp duken och ta handstora klumpar som du kramar ur ytterligare och smular ner i spannen.
Klistret
Det vatten som du med möda kramat ur massan ska nu ersättas med tapetklister. Detta rör du till av en dryg halvliter vatten och bortåt en halv kaffekopp klisterpulver. Det ska bli en riktigt tjock gröt. Jag brukar bereda klistret i en burk med tätt lock som jag skakar kraftigt – andra använder visp och en skål. Tänk på att tapetklister sväller och tjocknar av sig själv efter en stund.
Häll klistergröten över den ”torra” och smuliga pappersmassan och arbeta in det med händerna. Använd knytnäven som potatisstöt så får du kraft och skonar fingrarna. Du får en jämn och smidig massa som känns ”lagom” kladdig – då är din papier-maché klar att användas.
3. Modelleringen
När du börjar forma din skulptur märker du snart hur dålig bärighet den våta massan har. Klumpar faller lätt av och tyngden gör hela skapelsen instabil. De här problemet blir mindre efter första torkningen, då verket stabiliserar sig. I våt form saknar pappersmassan all styrka men får desto mer när den torkat. Därför bör Du i första momentet lägga på en mindre mängd: bara just så mycket som stommen kan bära.
Redan efter första torkningen blir stommen betydligt starkare och Du kan frimodigare börja arbeta med volymerna.
Torkningen
Papier-maché har som sagt en stor förmåga att hålla vatten och tar lång tid att torka. En varm luftig torkplats skyndar på processen, som t ex ett soligt fönster eller utomhus en sommardag (med sol). Vill du spendera lite energi kan använda en fläkt. Då torkar det betydligt snabbare. I inomhusmiljö får du annars räkna med ett dygns torktid per ca 5 mm papier-maché. När du väl fått ett första lager torrt kommer följande att torka lite fortare eftersom den redan torra pappersmassan suger åt sig fukt och fördelar avdunstningen.
Det är bra att ha ett par – tre projekt samtidigt. Då känns inte väntan så besvärande.
