VÄRDINNAN VET att gåvan i skålen kanske inte kommer källans ande tillgodo, som tack för vattnet, men vad ska hon göra? Det får bli en sak mellan anden och skatan.
-
Senaste inläggen
Ämneskategorier
- 3-dimensionellt (283)
- Nostalgia / Arkivrelaterat (136)
- Okategoriserade (335)
- Papier-maché (73)
- Tecknat, målat och tryckt (481)
- Tyckanden & tankar (914)
Någonting om… ?
Arkiv
Länklista
Inlägg från Inkspots arkiv
-
Red.s adm.
© inkpot.nu
De foton och andra bilder som jag publicerar på den här sidan har alla en ideell ägare. Du får alltså inte kopiera och publicera vidare utan upphovsmans godkännande. Men det där vet du ju!
Tack Ingrid! Och god fortsättning på 2020 till dig också!
Jag måste erkänna att jag börjat nära misstro till makens vandel. Jag misstänker att han är en tölp. Edo är en stor stad, där finns många tehus (= geishor mm.) Rokuros karaktär är ännu inte prövad, men hittills har han verkat okej.
Värdinnan själv – är hon så god och oskuldsfull? Hon lär själv få berätta. I alla fall samlar hon bär, nötter och annat i skogarna och så har hon kanske en liten sparad slant som hon får ta till. För, från Edo kommer inget underhåll. När samurajen kommer får han väl betala lite för sig (även om taket blåste av). Det är ju ett värdshus.
Jo, det finns gran i Hokkaido och mycket lövskog. Stället ligger inte så långt ifrån Sapporo, som hade OS-vinterspel, när det nu var. Bambu ska också finnas. Stigen som passerar värdshuset är lång och vindlande över bergspass, ner i dalgångar och letar sig mot öst. På den här tiden var det naturligtvis ingen väg som bjöd en ofarlig resa och de som färdades där kan ju ha varit rätt ”råbarkade” typer. Och farligare än de vilda djuren. Men om såna busar får något med historien att göra vet jag inte. Och även om jag visste……. ;)
Har jag mailat? Det kan inte vara något som kräver svar. Men visst är det roligt med e-post! :)
Hälsningar från ”Editorn”
Mejlet, ska det var förstås. Jag är fortfarande lite gammaldags…
D.S
En underbar historia med fantastiska bilder. Nu har jag läst igenom alla dina inlägg från allra första början. Det har varit en ren njutning. Hoppas allt ordnar upp sig till slut med samurajen. Han verkar mycket trevligare än hennes man. Hon kanske får ett brev där det står att han är död – roat sig för mycket i Edo eller kommit i slagsmål?
Jag funderar bara på hur de försörjer sig, hon och samurajen? Han kanske har sparade pengar? Och om det finns granar i Japan? Kommer det att hända något farligt som han (samurajen) räddar henne ifrån? Ett hemskt djur eller någon annan samuraj? Spännande är det i alla fall.
Önskar dig ett Gott Nytt År. Ska snart skriva ett svar på det rara brevet som jag fick i september. Jag har inte glömt det – det har bara inte blivit av.
Ingrid
Tack så mycket!
Figuren i sin miljö och situation, nu – det blir kanske lite mer ”förklarat” så? :)
Underbar bild & text