NU MÅSTE JAG ju lossa dem igen, bara för att jag inte kan göra saker i rätt ordning. Ansiktet ska ju slipas och målas innan det är dags att montera ögonen. Men jag var lite nyfiken på hur han skulle se ut – brodern. Ögonen fäste jag inuti skallen med en plastisk epoxipasta. Den hade inte hunnit härda, så nu gapar hålorna faktiskt tomma igen.
Råmaterial inhandlades på varuhusets skämt- och partyavdelning: En med rakt och en med krulligt. Mängden lär räcka till syskonparet – och bli över.
Sen är det väl snart dags att börja ta itu med trävirket som skymtar i bakgrunden. Balsa. Jag köpte det i somras när jag varit flitig och genererat lite vinst. Jag vill helst inte såga fel. Men varför i alla mina dar skulle jag göra det?
Tack! Men det mesta är kvar att göra, så det kommer att visa sig hur det är med duktigheten. :)
Vad duktig du är! Jag blir alltid lika imponerad?