OM JAG SKA vara helt förtegen om mitt nya projekt, får jag inte mycket att skriva och berätta om här i magasinet. Och det ska ju bland annat handla om mina pennstreck. Så, lite glimtar från pulpeten kan jag väl lägga in ändå, utan att något väsentligt avslöjas i förtid?
Redan innan jag kommit igång ordentligt, dyker emellertid besvärligheter upp. Den här bilden har jag bråkat med länge innan jag fick den ungefär som jag ville. Och det får inte ta för lång tid med varje bild med tanke på min ålder och det antal teckningar jag vill göra. Jag måste känna att jag avancerar, i alla fall tills jag fått ”styrfart” på idén. Annars kanske projektet går på grund direkt? Men Internet är i alla fall bra! Hur skulle jag annars ha fått en aning om hur en gammal rullstol kunde se ut?
Redaktören
Tack snälla! Det är ju så att jag njuter själv av teckningsprocessen, när den flyter på som bäst. Men det är också en kamp för varje bild egentligen. Och ofta vånda. Jag har redan stött på patrull och har problem. De bör kunna lösas, det brukar gå. Men vi som håller på med sånt vet ju att ingenting kommer på pappret eller duken av sig själv. Eller hur? ;)
Jag suckar bara och njuter av dina teckningar. Du är bara sååååååå duktig! Internet är bra och kameran också.
Ingrid