NATTEN FALLER PÅ, svalkan ute känns skön men svår att få in i huset där den behövs. Redaktören har varit ute och kylt av sig, gått en runda på tomten endast iförd de ”onämnbara”. Väl skyddad från lystna blickar i den täta skymningen. Det är mörkt, men inte nattsvart natt. Himlen har ännu ljus kvar. Och dagarna blir fortfarande allt längre.
Det gamla gistna växthuset ges livsuppehållande insatser. Gräsmattan har blivit en byggarbetsplats. Lite mer trä ska hålla det upp i några år till och målning ska också stärka konstruktionen. Men så här dags står projektet i tyst silhuett mot natthimlen. Kanske blir det en vacker sommardag i morgon också? Kanske blir det (nästan) färdigt då?
…Jag har ett ritbord som glömt vem jag är och en verkstad som nog tror att den mist sin vårdnadshavare. De långa sommardagarna kanske ska räcka till att rätta till de där missförhållandena också?
Redaktören
Jag är rätt duktig på att stiga upp i vettig tid, så jag får ju ganska långa dagar. Ändå räcker det inte riktigt till för allt jag ska eller vill göra. Eller snarare är det nog orken som tryter? ;)
Du har rätt att ta lite semester. Det är för övrigt för varmt för att göra någonting alls utom att sitta i skuggan och läsa böcker eller lösa korsord. Jag slipper ju laga mat också…
Ingrid