JAG BRUKAR INTE alltför ofta falla för andras påverkan när det gäller mina läsval. Det kan vara en strategi som har sina brister. Jag gör dock undantag ibland och den här gången hade jag tur. Jag blev riktigt fascinerad.
I Yuval Noah Hararis ”Sapiens” (på svenska 2014) börjar en historisk vandring i Afrika vid den tid då arten Människa, Homo Sapiens, uppstod ur människosläktena och följer henne ut i världen, i en erövring som saknar motstycke. Andra homoarter konkurrerades ut och vi, Sapiens, blev så småningom den enda överlevande arten i vårt släkte! Hararis odyssée tar oss vidare genom årtusendena och han gör det på ett bekvämt och lättfattligt sätt. I tur och ordning redogör han för de stora och omvälvande revolutionerna i mänsklighetens historia; den kognitiva-, jordbruks- (historiens största bluff!) och den vetenskapliga revolutionen (den som i högsta grad pågår). Författaren visar mekanismerna i mindre och större samhällen, hur språk, religioner och ideologier gjort det möjligt att ena allt större kollektiv i gemenskaper och han glömmer inte bort att ge tydliga exempel eller att ställa retoriska frågor.
….Det här är en krönika och en analys som många gånger gör mig mycket betänksam – och det är säkert meningen. Jag får inte bara lära mig mycket jag inte visste, mycket blir också uppenbarat på annat sätt, då tanken leds in på nya, vindlande vägar. Dessa vägar leder fram till sista kapitlet som är minst sagt hisnande! Boken är en mycket utförlig betraktelse som ställer vår art i såväl filosofiskt som vetenskapligt ljus, formulerar och skärskådar vår historiska förökning och vår eviga strävan efter lycka och välgång. Frågan om meningen med livet känns ofrånkomlig. Författarens eget korta svar: Ingen alls.
Läs den här boken!
Redaktören
