LÅNGSAMT, MYCKET LÅNGSAMT jobbar jag vidare med finliret, justerar de pyttesmå volymerna och försöker mig också på detaljer här och var. Det måste bli en fråga om stilisering, men några viktiga partier behöver samtidigt vara karaktärsskapande. Ansiktet t.ex. Jag bävar lite för det – och för håret. Jag hoppas det blir kyligt ikväll, så att jag kan hålla leran hård i fönsterdraget!
….Nu har jag i alla fall ändrat en sak som jag hoppas ska visa den attityd jag vill ge figuren. Kanske inte helt comme il faut, men jag vill ha det så. Därför blir det så! Nästa steg är gjutform. Men först måste jag klara av den här etappen så gott jag kan. Kanske räcker en kvällssittning till?
Dags att släcka arbetslampan och vila ögonen. Den här figuren är lite ”neandertalisk”, men under tiden som jag hållit på, har jag kommit till insikt om att det faktiskt passar för den person det ska föreställa. För övrigt kan jag sitta här och peta tills Den magre avlöser mig, så nu får det istället vara dags att fundera på gjutformen.
D.S.