EGENTLIGEN borde jag ha lagt ner det här projektet. Tiden det tagit har varit för lång och misstagen för många. Men hur det än är kräver min stolthet ändå att jag löper linan ut. Sist i raden av motgångar kom som en överraskning. Med tanke på badnymfens tyngd hade jag aldrig kunnat föreställa mig att hon skulle flyta. Men det gjorde hon. Inte som en kork, men tillräckligt för att röra sig ur läge.
Så idag har jag fått fälla in ett cementsänke i ryggen. Ett nytt snabbtest visar att det räckte. Nu ska cementen härda ordentligt innan det blir baddags på riktigt.
Om det nu blir det? Och i så fall: hur kommer det hela att se ut? Inte som jag såg ”verket” för min inre syn när jag startade i alla fall. Men kommer det att duga, eller hur mycket ska jag behöva skämmas? Ja, det får jag väl reda på ganska snart. Om nu inte några nya käppar sticks i hjulet.
Redaktören
