DET SKA BARNBARN till för att få ut det här gamla skinnet på skogspromenad. Ändå är det en aktivitet som slår det mesta i upplevelsevärlden. Man hittar inte alltid precis det man söker, men alltid saker man inte letat efter: grodor: 0, båbär: 5 och smultron: en handfull. Därtill hackspett, ormslå, snok och gräshoppor – förutom alla olika fjärilar. Man vederkvicks, både av sällskapet och av syret. Man borde göra sånt här oftare! Och kanske blir det så; när andra barnbarn snart kommer.
I studion går livet vidare. Ögonen på plats, ansiktet får mer ”fyllning”. Blicken är stirrande, men jag tänker att halvslutna ögonlock ska kunna göra susen. Likaså hoppas jag att ögonvitorna kommer att harmoniera med resten av kroppen, när den blir tonad. Bysten är lyft något för att förläna den lite ”flyt”. Frisyren blir kanske ett större problem än jag räknat med. Än har jag inte bestämt mig för hur och i vilket vädertåligt material. Men det mesta brukar lösa sig så småningom och jag är inte riktigt framme där ännu..
Jag tror att han visste det ändå faktiskt, men jag, jag läser på mjölkpaketen för att kunna hänga med.
Bra! Han läser tydligen på mjölkpaketen. Det ger kunskap till frukost. ;)
Egentligen är det onödigt att göra hela ögon, när bara lite grann ska synas. men det är förstås enklast så.
Hur skulle jag veta vad världens minsta däggdjur eller världens största fisk hette om jag inte hade Casimir! Snokarna har tydligen högsäsong nu efter som pojkarna såg en när de var här häromdagen.
Det blir Greta Garbo när du gör halvslutna ögonlock – jag väntar med spänning att får se resultatet.
Ingrid