NÄR JAG NU slår mig ner i stolen, med så där lagom ont i ryggen efter en dags gipsarbete, tänker jag på att det fanns ett annat projekt – i ett tidigare liv. Det kan vara idé att ägna det uppdraget en liten tanke också. Halva juni, sen juli, augusti och halva september. Det är faktiskt mindre än det verkar. Man ska räkna bort tid för domestikala göranden, ute och inne, tid för främmande*, tid för resa (som majoriteten, dvs min fru, vill) och tid för att kanske inte göra någonting alls, för att man inte har lust. Räcker fyra veckor som förra året? Jag vill gärna ha lite mer tid på mig denna gång. Om inte annat så för att för en gångs skull slå mig själv med häpnad.
Arrangörernas tema är ”Det var en gång”, denna gång. Och egentligen har jag börjat skissa på en riktigt bra idé (en av flera), som inte har sagokaraktär, men något annat ”bärande”. Men så dyker det upp andra uppslag, som kanske är lika bra, men är lättare att genomföra. Bland annat en historia i bild, som skulle kunna innehålla grundingredienserna med slott, prinsessa och allt det där. Fast då på mitt sätt, förstås.
Det går inte att sätta igång ännu, men jag tänker på vad som väntar. Det finns ett liv efter nuvarande projekt också. Även det livet ska väl antagligen fyllas med något någorlunda meningsfullt. Som att rita till exempel.
Redaktören
