DET GÅR TID mellan den här konstnärens verk. Per Aspenberg producerar i stort sett bara en skulptur om året. ”Konstnär” förresten – många vill kalla sig det, men Per är det! Trots andra huvudinriktningar i livet (medicinsk forskning och utbildning bl.a.) och trots mediets vresighet och det faktum att han bara jobbar med det här under få korta sommarmånader, har han skapat en helt underbar samling. Och ”skulptur” förresten, levande skulpturer får man väl kalla dem – eller automata som i engelskan. Det handlar om sammansatta verk med djupt filosofiskt innehåll, som beskrivs och illustreras genom korta men dramatiskt kinetiska förlopp. Form, färg, händelse. Som krona på verken filmar, redigerat och tonsätter han skapelserna (han är en excellent cellist också.) Videokonst alltså!
För mig är det en högtidsstund varje gång Per ”släpper” ett nytt verk! Se bara här:
”Young Madonna”. Om att kasta ut barnet med badvattnet. Träskulptur, film och cello: Per Aspenberg 2013
Varför gillar jag då det här så mycket, förutom att det är ett fullverk av ypperlig estetik och så symboliskt och varmt humoristiskt? Jo, jag tror att det kanske handlar om igenkänning. En sekundsnabb revy av mitt eget liv. ;)
Redaktören
…eller också är det en lite slarvig jungfru – och mamman som trots allt, alltid finns där? Man ska hur som helst akta sig för att ”att kasta ut barnet med badvattnet”!
Fantastisk skulptur och som du skriver full av undermening. Inte alla som har en snäll amma som tar emot det lilla barnet när mamman kastar ut det…
Ingrid