I MORSE GAV OSS solen detta guldkantade sceneri utanför dörren. Hur många solskymtar till vi får i år? Det är inte gott att veta, men nog känns det som om gråväder är den mest sannolika vädertypen resten av året. Möjliget vit snö.
Och så är det mörkret. Och det kommer tidigt. Så här ser det ut om jag stiger ut på trappan så här dags på fredagskvällen. Svarta natten:
Så nu är det bara att göra det bästa av läget; ha något för sig, softa till det med nya ”giftet” som en av döttrarna lockat in mig på: Spotify. Det mesta i musiksmak finns här, till och med gammalt, för rena nostalgitripper. Och jag behöver inte ens lyfta baken för att byta skiva.
En öl, skissblocket och hörlurarna. Vem vet, kanske dyker det upp ett användbart tankespån? Sämre veckoavslutning kan jag tänka mig.
Over and out!
Redaktören
Ingrid.
Jag har min ”arbetsstation” med datorn, som får tjäna som skivspelare (fast med stora valmöjligheter via Spotify). Ofta väljer jag dock tystnaden.
Ett kvarts varv norrut har jag ritbordet, för ”handarbetena”. Här spenderar jag en hel del timmar. Hustrun har sitt rum, där hon läser, skriver och skapar, men vi träffas ibland. Rätt ofta faktiskt. TV-tittandet har minskat. Det blir några enstaka valda program, förutom Rapport. En och annan film ser vi också gemensamt. Troligen har vi blivit för gamla för samtidens programutbud. Vi sätter inte värde på ytligt trams, fånerier och pladder in absurdum. Ändå har vi en nära samvaro, min fru och jag, trots våra parallella vardagsliv. Hon gör var dag till ”fredagsmys”.
Det verkar vara ungefär som hos er – och så kan man ju faktiskt ha det.
Har du Spotify i mobilen eller sitter du vid datorn och lyssnar? Vad hittar din fru på medan du gör det? Igår var första kvällen på ett halvår när maken och jag satt inne i vardagsrummet tillsammans och såg på TV. På Spåret är nämligen det enda program som vi båda gillar.
Annars är Kent mest för kulturprogram och dokumentärer och då sitter han i sitt arbetsrum och tittar på dem på datorn medan jag bloggar eller redigerar bilder. Sen blir vi båda hungriga rätt vad det är och strålar samman vid köksbordet. Han dricker ett glas rödvin och jag en kopp te (jag är allergisk mot alkohol efter ungdomens utsvävningar) och sedan återgår vi till respektive sysselsättningar. Härligt att slippa traditionellt ”fredagsmys”.