JAG JOBBAR PÅ Kinn.com, som understundom omnämns i det här magazinet, såsom en utmärkt materialdepå för allehanda formgivare. Inte minst för mig! På att-göra-listan har en tid ”Testa Epoxi Fiber 100″ funnits och nu har jag tagit mig för att göra just det. Och en lämplig gjutform att testa i hade jag från tidigare.
I den stora 10 kg burken finns en fiberbemängd massa till vilken ska sättas 14 % av en medföljande, skönt grön komponent. Jag trodde det skulle bli besvärligt att blanda ihop delarna, eftersom fibermassan kändes ganska torr och fast. Men det gick förvånansvärt kvickt och lätt. Skyddshandskar vid arbetet är inte en rekommendation – det är ett påbud! Annars är produkterna inte störande i fråga om lukt eller så, men lite ventilation har sällan någon farit illa av.
EpoxiFibern är tänkt som förstärkning, utanpå silikonformar t.ex. Men jag använder den alltså i formen i stället. Genom att tumma på den gröna pastan i formens insida, har jag klätt den med ett ca 3-5 mm. tjockt lager. Avformningstiden är 24 timmar (fullständig härdning: en vecka).
En grön sirén. Ja, varför inte? Om man nu överhuvudtaget ska syssla med såna mytologiska väsen, kan väl färgen också vara lite fantasifull.
Min vana trogen hade jag naturligtvis slarvat när jag tryckt på epoximassan och fått en del hål och gropar i ytan. Dessa går säkerligen att retuschera, så det känns inte som något bekymmer.
Nu gick det här testet så lätt att jag är frestad att fortsätta med sirénens baksida också. Jag räknar med att det går att ”limma ihop” delarna med samma epoxipasta. Och kanske kunde hustrun förtjäna en bättre version av ”La Siréne fachée”, än den misslyckade betonggjutning som nu sitter och surar i trädgården. I alla fall är det min mening att utomhusvistelse; sol, vind, regn och rusk, ska ingå i det här materialtestet.