FÖR EN GAMMAL illustratör som jag, har det likaledes Gamla Testamentet en hel del avsnitt som inspirerar och genererar bilder. Några berättelser och episoder är förstås bekanta från den påbjudna undervisningen i skola och söndagsskola, även om det nyare testamentet hörde till vår, också den, nationellt påbjudna bekännelse.
Men en genomläsning nu i mogen ålder ger många nya och tidigare förbigångna bibliska anekdoter, delar som kanske inte ansågs främja barns fostran eller kanske rent av tycktes alltför bisarra, främmande och skrämmande för 1950-60-talets nya generation? Och jag kan nog vara av samma uppfattning själv, nu när jag till exempel läser i Domarboken 4:e kapitlet, vers 2 och framåt – där:
En ledare, för en slagen krigshär i Kanaan, Sisera, kommer på flykt från förföljande att söka sig till en frände i dennes by och till dennes tält. Hemma är dock bara vännens hustru, Jael, som bjuder honom in i tältet för att gömma sig. Under täcket ber han om vatten att dricka. Han får en skål mjölk. Och som flykten tröttat ut honom, somnar han snart.*
Den lika resoluta som brutala handling som följer har återgetts på många olika sätt genom historien och konsten. Min egen enkla variant här**, är bara ett utlopp för den vision som berättelsen ger mig. Männens bedrifter äro legio i de här skrifterna, men en del kvinnors dåd förekommer också. Den läsningen är intressantare enligt min mening.
*Ett vagt minne säger mig att mjölk anses lugnande? Stämmer det, månn tro?
**Den tyska texten beror bara på att jag influerats av de gamla träsnitten från 1300-1500-talen, ofta skurna av just tyska mästare.
