MEDAN DEN GAMLE håller en låg profil i influensatider, adderar han en och annan bild till samlingen, för att göra den lite mer komplett:
Det är ingen särskilt munter Kikori Sashigawa som följer ”sin gäst” när denne fortsätter sin resa efter det långa uppehållet. Hon kan lika gärna passa på att handla hem till sitt värdshuskök och samtidigt dra ut på avskedet. Hon önskade att Roku’ skulle stanna, men han är fast besluten att komma iväg. Vid bron ska deras vägar skiljas. Samurajen går söderut och Madam återvänder sedan hem till sitt värdshus. Ensam, sorgsen.
Ja du, Ingrid. Vem vet?
Jag vet i alla fall att en del förväntningar inte kommer att infrias. ;) En sak är att blogga om ett projekt – projektet kan bli något helt annorlunda. Kanske blir det inte alls någon komplex berättelse. Fast visst handlar det om den stackars Madam Sashigawa och en samuraj. Hur hon klarar det ekonomiska? Hushållning och insamling av naturprodukter i skogarna. ;) Samurajen betalar väl något, även om han är en arbetslös ”ronin”.
Nu har jag tagit lite paus med annat, eftersom något annat (intressant) dök upp. Men jag ska snart återgå och slutföra. Filmsnuttarna hade jag glömt. Det finns en senare och mer arbetad version nu och det ska bli en ännu nyare. Du ska få länken senare.
Ja, här hemma är det nästan som vanligt. Vi bor lite avsides och vi gör bara nödvändiga turer till stan. Jag har handlat på nätet till och med, och hämtat kassen på ICAs baksida. Det gick utmärkt. Vi försöker hålla distanserna, för nu är det ju allvar. Vi får hoppas att farsoten kulminerar så lindrigt som möjligt och sedan klingar av så småningom. Tills dess – ja då kan man ju sitta och rita.
Önskar dig hälsa och inspiration!
Ronny
Samurajen kanske ångrar sig efter några kilometer och vänder tillbaka till värdshuset. Eller kommer det en ny samuraj och hälsar på? Vem vet?
Den senaste trekvarten har jag läst igenom allt du skrivit sen sist jag var här. Jag har tittat på och lyssnat till de små filmerna. Gillade bakgrundsmusiken och regnandet. Du har verkligen gjort ett fantastiskt arbete!
Men fortfarande är jag inte säker på hur madame har fått allt att gå ihop ekonomiskt eftersom hon bara haft samurajen och de nygifta att passa upp. Paret stannade ju för övrigt bara en enda natt.
Vår tillvaro här hemma fungerar också ungefär som vanligt. Enda skillnaden är väl att jag inte kan åka upp till mitt andningshål i Stockholm ibland, hälsa på barn och barnbarn, gå på museum eller något evenemang som Åsa – dottern – fixat biljetter till. Eller åka på utflykt till IKEA och äta på restaurangen där – enda restaurang som vi frekventerar. De har god panerad spätta. Så länge datorn fungerar är det ingen kris :-).
Ha det gott önskar
Ingrid