DET HÄR ÄR en film från 1972, som verkar ha hamnat längst in i arkiven, med rätt många andra dammiga rullar ovanpå. Jag har sett den förr, när SVT sände den, men hade inte mycket minnen kvar. Men nu ”lånade” jag den via mitt lokala biblioteks lånekort.
Helt klart är detta en 70-talsfilm, från den korta period när det var ’inne’ att bry sig om andra än sig själv och kanske kan man känna sig lite nostalgisk om man ser filmen idag, när allt har blivit så annorlunda här i landet; så väldigt höger och pro-egoistiskt. Nu bedöms antagligen inte Kjell Gredes ”Klara Lust” som något högre filmiskt mästerverk av de som bestämmer sånt, men vi är inte där ännu då såna här rullar bränns på bål. Så passa på! Det är en vacker saga och ganska bra berättad på celluloiden*. Lars (Brasse) Brännström, Gunilla Olsson, Carl-Gustaf Lindstedt och alla de andra medverkande gör, om inte lysande insatser, så i alla fall detta till en fin liten film att drömma sig bort med en stund. Slå på datorn, ta fram lånekortet och klicka här.
*Nu för tiden har man brandsäkrare emulsionsbärare, jag vet!
Nej, 70-talet är lite väl tidigt för egna minnen(?), men för historiska studier kan filmen ändå tjäna som en referens. Kanske. :)
Aha, den hade jag missat, men finns även via mitt bibliotek. Kanske får bli denna veckas kulturglimt… Har ett kluvet förhållande till 70-talet – var ju där, fast ändå inte. Samtidigt känns det som om det gått utför sedan dess. Individualismens härjningar, konsumtionen som ryckte upp sig och blev till religion och så vad fan det nu var som hände däremellan som gjorde att kunskapsföraktet kom att breda ut sig…
Men i alla fall. Den här ska jag se!