Klicka för att se hela bilden.
MIN MAMMA tvättade. Hon arbetade på tvättavdelningar på olika platser i sina yngre år. Med hårt arbete – utan förvalt ”tvättprogram”. Den här bilden måste vara från 30-talet. Den är beskuren. Hela fotot har råkat bli en dubbelexponering. ’Någon’ hade glömt att vrida fram nästa bildruta på filmrullen.
Arbetsmiljön i den här bykstugan ser minst sagt primitiv ut. Jag vet inte var den fanns, om det här var personalens egna tvättfacilitet på institutionen som anas i det ”dubbla” fotot? Tvättstugan verkar inte precis vara dimensionerad för stordrift.
Jag kan jämföra med den här bilden från sent 30-tal eller tidigt 40-tal. Här syns klinkergolv, avrinningsbord och en rejäl centrifug. Då fanns tvättmaskiner också.
Mamma klagade aldrig över sina jobb. Hon berättade att hon trivdes bra på sina arbetsplatser. De gav henne också inkomst och med den, frihet (innan hon gifte sig och fick oss barn). Och hon kände yrkesstolthet, för hon kunde sin sak; att få tvätten ren och att leverera den manglad, fräsch och färdig. Allt har blivit mycket mindre arbetsamt sedan dess. Tänker vi på att uppskatta det?
Jag tycker den bilden har lite ”Zornskt” ljus över sig, fast i svartvitt. Ja, det är lätt att se ett nostalgins romantiska skimmer över bilden, men jag håller med dig. Tvättmaskinen gav en del avlastning till kvinnorna.
Så fina bilder och vilket vackert ljus i övre bilden….
Men vilket slit innan tvättmaskinens fanns. Den har befriat kvinnan mer än någon annan maskin, tror jag.