ATT GERD flydde ut på taket från sin lägenhet en decembernatt, är en uppgift som inte har kunnat styrkas ännu. Och egentligen hoppas jag att det bara är en grundlös hörsägen, för jag har absolut ingen lust att rita en sån bild. (Jag tycker väldigt illa om höjder!)
Jag läste vad Lennart ovan skrev. Hur ska man kunna undvika att titta ner när man t.ex. sitter på första bänken på en teaterbalkong. (Första raden heter det kanske.) Jag såg inte så mycket av den föreställningen eftersom jag var tvungen att blunda nästan hela tiden…
Ingrid
Lennart. Nu måste jag opponera mig. Det är farligheten som skrämmer. Och farligheten ökar med höjden, och därmed också obehaget, i kvadrat.
Jo tack, jag mår bra – nere på marken. :)
Ronny, så länge du har preferenser, så låt bli att titta ner!
Utan dessa är höjder helt ofarliga?
Hoppas du mår väl och fortsätter att skriva och illustrera.
Lennart B.
Tack Ingrid! Roligt med bloggbesök. Nu har jag hållit på med det här i ett par månader och är fortfarande kvar på ”Strandgatan”. Något hände under den där soarén, som fick otrevliga följder för Gerd. Jag har ännu inte fått reda på riktigt vad, och om hon verkligen gömde sig ute på taket. Hoppas inte! ;)
”Redaktören”
Nu har jag läst igenom allt du har skrivit och ritat sen sist – det tog tid! Jag fastnade speciellt för inbjudan till soarén – du är makalös! Känner ilningar i benen när jag ser bilden ovan. Så där är vi lika om inte annat.
Ingrid