Kommer knappast på en biograf nära dig.
JAG HITTADE återigen en glömd bild. Den här gången i de digitala arkiven. Det ser ut som om jag la ner en del möda på interiören av en gammal tobakshandel, en som även sålde konfekt och tidningar, men som absolut inte sysslade med tips. Ägarinnan är en person som vet allt om världens alla tobakssorter, smaksättningar och essenser, allt för den fulla njutningen. När en ung stressad man, genomvåt efter att ha halkat omkull i snömodden utanför*, kommer in i butiken, just innan stängningsdags och dan före julafton, anar han inte att han kommer att bli kvar i huset tills annandagen. Inte heller vet han att han kommer att bekanta sig med husets alla invånare eller att han ska bli både gift och änkling innan julen är över. Han skulle bara ha ett paket cigarretter.
Synd att inte vara författare! För idén är storslagen och manuset skulle ha blivit grandiost. Men mer än ett ganska långt utkast orkade jag inte med till slut. Att roa mig med att fejka filmaffischen kan jag i alla fall, nu när jag hittade bilden igen. För naturligtvis skulle man ha velat göra film eller kanske hellre, en TV-serie om tobakshandlaren, den unge mannen och hela huset med alla dess invånare. Säkert kunde jag ha fått en slant från tobaksbolagen också. För reklamens skull.
Som svar på den frågan, Ingrid, kommer nog ett personligt e-mejl. :)
Editorn
Vad händer därnere i Värnamo?
Ingrid
Jag beundrar (goda) författare som kan och orkar skriva strukturerat och med målfokus. Och att få ihop långa romaner med fint tempo och berättarteknik som binder läsaren. (Jo, det mindre novellformatet tilltalar mig, men det här ’eposet’ skulle inte rymmas annat än i en roman.) ;) Ronny
Alice Munro är bra!
Varför inte försöka skriva en novell istället för en roman? Utkastet har du ju kvar tydligen. Men det måste vara en tydlig knorr i slutet på en novell tycker jag mig ana efter att ha läst flera böcker av Alice Munro.
Ingrid