Nästsistan

BILD 5 AV 6 i den här lilla sviten blev till i kväll. De fyra andra fanns redan innan, men eftersom jag inte alltid vet vad det är jag ritar, blev teckningarna liggande tills vidare. Idag kom bildernas fulla förklaring (aha, det var så det hängde ihop). Så sista bilden är påbörjad, men nu är ju helgen slut. Så kan det också gå.

Redaktören

Det här inlägget postades i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.

4 svar på Nästsistan

  1. Redaktören skriver:

    Det är klart att det finns en del värden med att delta i en teckningskurs. Först och främst för att det avgränsar en viss tid för tecknande. Man samlas just för det syftet och då kommer koncentrationen av sig själv. Det är inte lika lätt att i vardagslunken få in de där ”bestämda” övningsstunderna.
    Det finns också något särskilt i den atmosfär som skapas av en grupp med pennor och skissblock. Ibland kallas det ”seanser” ibland konstnärer. Något ligger det väl i uttrycket. Och så får man lagom press på sig också (om kursledaren är på det viset). Ett så där lagom stressat tempo brukar ofta ge oanat (goda) resultat.
    Och talang? Jag tycker det kan översättas till intresse. Man brukar bli bra på det man är intresserad av. ;)
    Men nu kan jag inte skriva mer om kurser, för då får jag griller i huvudet. (Det är nämligen väldigt roligt att hålla kurser.) :)
    Ronny

  2. Musikanta skriver:

    Det där du nämner är saker som jag aldrig hört talas om i samband med teckning, förutom perspektiv förstås. Så jag hade nog haft fullt upp under en vecka. Ska försöka att öva mig mer på att teckna som du skriver. Jag var rätt duktig på det i tonåren, men så tecknade jag också av allting jag såg när jag fick tillfälle. Det är som med allting, träning som gäller. Men så måste talangen för att se och föra pennan finnas där också förstås :-).
    Ingrid

  3. Redaktören skriver:

    För ett antal år sedan hade jag bland annat teckningskurser inom ett studieförbund, men nu har nog tågen gått. Jag har också haft funderingar på privata kurser. Men det är svårt med teckning, eftersom det egentligen inte finns så himla många konkreta metoder och knep att lära ut. (Lite om lodlinjen, balans, proportionstrix och perspektivlära förstås, som man sedan kan glömma det mesta av.) Och deltagarna vill ju se och känna att de gör reella framsteg för pengarna.
    Som jag ser det är det viktigaste att öva bort handens stelhet och öva in seendet och projektionen på pappret. Övning och övning alltså och öva kan man ju göra själv. Kroki, med många korta poser och högt tempo, är en av de där nyttigaste övningarna – som dock kan vara lite svårare att arrangera själv.
    ”Hackan” som sådan, skulle jag inte haft något emot. :)
    Ronny

  4. Musikanta skriver:

    Du kunde börja med en sommarkurs och ta 5000 kr för en vecka med lite tips om hur man kan teckna. Jag skulle komma direkt! Mat och logi får kursdeltagarna ordna själva. Lite fika kanske under dagen.
    Ingrid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *