DET TOG TID efter jul- och nyårshelgerna att komma igång igen med någon större energi. Det har redan gått två veckor av nya året utan något inlägg i det här Magazinet, så det är väl på tiden att göra det nu? Innan det ser ut som om den är nedlagd. Helt sysslolös har redaktören ändå inte varit. Det domestikala har förvisso tagit sin tid men utöver det har jag också ägnat en del tid till något nytt som jag leker med:
Jag försöker mig på ett halvanimerat ”skuggspel” med inspirationen hämtad från en välkänd gammal berättelse. Här är jag tillbaka i det kvadratiska formatet och här är det tusch som gäller – och den digitala tekniken. Programmet för att hantera bildsviterna är utmärkt, om än lite ostadigt på min gamla maskin. Men jag saknar några funktioner som jag skulle behöva och en bättre ”preview” skulle jag önska. Men det hör väl ihop med min dators kapacitet. Det är nog så att de tekniska önskemålen ökar i takt med hur idén utvecklas också? Egentligen hade jag ingen idé när jag började med det här och den har väl ännu inte visat sig, tydligt. Inget manus, inget storyboard. Jag förlitar mig lite på att processen är såpass långsam att jag hinner hitta på efterhand.
Jag började rita det här på ren intuition. På ingivelse. Det är nog så de flesta av mina projekt tar sin början; ett uppslag vars ursprung eller härkomst jag aldrig kan lägga på minnet. Någonting dyker upp… och så länge det gör det får man ju vara tacksam.
Redaktören
