OLÄST, LÄSVÄRD LITTERATUR kan också hittas i de egna bokhyllorna. Eftersom vi är två om att plocka hem böcker då och då, kan till exempel hustruns förvärv ge överraskningar – trots att våra bokval skiljer sig åt. Det här fyndet gjorde jag härom dagen:
Muriel Barberys, ”Igelkottens elegans är finurligt skriven med finess och humor och har rena kleenexkapitel med. En portvaktsänka i en parisfastighet ska enligt mallen vara en inskränkt, ful och otrevlig kärring som sprider proletära lukter av kålsoppa och fårfrikassé i trappuppgången. Teven står på för jämnan, i lägenheten på bottenvåningen, för det är den sortens kultur som ”såna” kan tillgodogöra sig.
….Förutom de proletära odörerna i trapphuset (på uttalad begäran av hyresgästerna) gör huvudpersonen, Renée allt för att upprätthålla den här bilden av sig själv som korkad portvaktsänka. Hon utför diskret och så gott som osynlig sina sysslor i den högreståndsfastigheten där hon har sin arbetsplats och bostad. Hon märks inte mer än nödvändigt. Men givna förhållanden är ju som bekant inte alltid vad de ser ut att vara.
….Författarinnan iscensätter mycket lättillgängliga men ändå flerbottniga och intressanta resonemang om elitismen, kulturnörderiet, om akademisk kunskap (för polityren skull) och om spenderande som en klassmarkering, bland annat. Det finns ett halvdussin rika familjer fördelade i husets jättelika lägenheter. Ett fåtal vitt skilda individer får man lov ta till sig. Jag har några invändningar, men frånsett dessa är det en mycket väl komponerad, tankeväckande och levande berättelse som får en att må bra. ”Så feel-good” som en recencent citeras på omslaget.
(Stark 3:a)
Redaktören
