ALLT SOM FINNS kvar av mina blytyper: 3Af. Det kommer man inte så långt med. Jag hade två storlekar som jag köpt för kilopriset på bly. De kom från ett boktryckeri som skulle lägga ner, utslagna av offsetpressar och fotosättning. Men typerna är borta. I någon flyttningsröra har jag nog gjort mig av med dem. Försvunna är de i alla fall. Oåterkalleligt. De blystilar som finns kvar att få tag i nu för tiden har hamnat på helt annan marknad och kostar betydligt mer än vad jag behövde betala.
….Idag fick det förbryllande lilla ankaret (tidigare omnämnt här i magazinet) sin komplettering , samtidigt som jag hittade mina tre typer. Det var alltså ett tvåfärgstryck. Men vems är loggan? Jag hade en idé om en stiftelse, men det var helt fel spår. Jag har ju stått och tryckt det här en gång i tiden – så varför i hela friden kommer jag inte ihåg jobbet? Vad gällde det? Brevhuvud, visitkort eller vad? Tyvärr förlorar sig det här uppdraget i tjock, alsheimeristisk dimma.
Inte för att jag tänker starta upp något accidenstryckeri här ute i skogen, men det hade ju varit kul att ha ett par, tre fulla kast i någon snygg stil. En antikva är alltid gångbar, med kursiva varianten. Och så en grotesk, en som sin typbenämning till trots är ljus och lätt. Och tänk bara, om det fanns en enda kemigraf kvar. Gärna en som etsade i zink.