LÖRDAGKVÄLLAR ÄR INTE Eurovisionsschlagerkvällar för mig! SVT2 har ju det goda omdömet att bjuda på Lördagsföreställningar och just nu är vi inne i en ”Dansmånad”, som väl tyvärr går mot sitt slut? Kvällens dansprogram av Angelin Preljocajs, heter Les Nuits. SVTs tablåredaktör skriver: ”…svindlande vacker och sensuell version av Tusen och en natt, myten om Sheherazade.”
A Chorus Line?
Röda klänningar är ju alltid snyggt.
Jag kan möjligen tycka att det är lite överord för verket. Det är visserligen skickligt koreograferat och dansat (Preljocajs har sitt eget balettkompani) och han är inte vem som helst inom dansen. Det är påhittigt och med många udda former här och var. Det är vackert och effektfullt, men… Jag måste erkänna att jag inte fick något djupare känsla av det hela. Rapsodiskt och vagt orientaliskt – en spretig räcka scener som inte riktigt hittade in i mig. Den minst sagt blandade ”låtlistan” kanske gjorde sitt till?
En känslosam och sensuell pas-de-deux.
Ett par ”paddedöer” finns med. Den ena soft och sinnlig, den andra mer spattigt nervös. Båda är säkert lika krävande och båda är väl framförda.
Den fördärvliga lockelsen.
Tusen och en natt utan förföriska hetärer vore ett falsarium. Med rykande vattenpipor därtill blir det förstås än mer sensuellt. Dock kanske mer spekulativt än konstnärligt?
Frisören och hans kund.
Det är virilt och energiskt i de enskilda ”numren” men en del är i mitt tycke för långa. De får mig att vänta på scenbyte. Jag förväntar mig ingen handling, jag har inte ens läst hela sagan om Sheherazade, men något som länkar ihop potpurriet hade jag uppskattat.
Men visst finns lite sagokänsla ibland.
Det är den fria dansens styrka just att den är fri. Det öppnar för experimenterande och utforskande av konstformen. Och många nycker och idéer kan tillåtas att prövas. Det är spännande och med all den teknik som står till buds kan man verkligen tala om helverk. Därför känner jag att det saknas något med den här uppsättningen. Det är absolut ingen dålig föreställning förutom att den är lite småtråkig emellanåt. Men jag får heller ingen omedelbar lust att se om den.
Den inledande scenen från damturken.
Jag missade faktiskt början. Den fick jag se efteråt i SVTplay. Men jag är inte säker på att jag tyckt så mycket annorlunda ändå. Kvinnlig fägring till trots.
Redaktören
