NÄR JAG JOBBADE i Lund, på det stora sjukhuset med över 3000 anställda i organisationen, gavs det rika möjligheter att tillägna mig intryck av människor, individer av alla slag. I arkiven hittade jag denna skiss (utan Tove Janssons lilla infällda figur). Det är en snabb minnesskiss som föreställer en person som väckte min uppmärksamhet. Kanske mest för den upprättstående hårtofsen? Jag har ju tidigare berättat om mitt förhållande till hårknutar, tofsar och svansar. Den här damen hade tofsen samlad mitt på hjässan. Först upptäckte jag henne i matsalen. Man äter ju inte bara i en matsal. Man ser sig omkring också. Vid ett senare tillfälle kunde jag studera henne på väg nedför Getingevägen. En person som inte bara till det yttre liknade lilla My, utan också, av sättet att röra sig att döma, hade en del av lilla Mys självsäkra personlighet. När jag kom upp till min studio igen, gjorde jag skissen, för att liksom befästa intrycket. För jag blev rätt så fascinerad och gillade stilen.
Redaktören
