”Redan ljusnar juninatten…” och det är svårt att göra vad som vore klokast; att gå och lägga sig. Första fågelkvittret hörs redan och här sitter jag ännu. Men nu är det så väl att inga arla krav föreligger i morgon. Inte förrän sisådär ett par timmar innan det är dags att reda till middagen. Så det är ganska lugnt ändå. Inte ska jag sova bort dagen bara för det! Nere i studion väntar en figur på att få form och karaktär.
BARA GRUNDEN ÄNNU och alltså mycket, mycket kvar att forma, slipa av och forma om. Inte minst ”attityden” vilken det nu blir. Det brukar alltid vara klokt att tänka framåt och så småningom kommer jag till frisyrvalet, vilket brukar vara knepigt. Och som jag nämnt tidigare, blir det hårtofs/hästsvans om jag inte kommer på något bättre.
Hårtofs är väl i och för sig inte fel för en badande nymf, men en sån har en tidigare sjöjungfru. Och hästsvans är klassiskt och tidlöst, men… (För skojs skull, kan jag ju be ”läsekretsen” om förslag. Har du tid över; rita en skiss och maila över till mig (editor at inkspots punkt se) så publicerar jag förslagen här i magasinet. OBS! Ruffa skisser bara, max 5-minuters utkast! Och man vinner ingenting.)
Baljan ska kunna vara till brädden fylld med vatten. Några mindre vattenväxter vill beställaren kunna plantera och med alger och humus mm. ska figuren inte komma att visa mycket mer än huvud, händer och knän. Resten ska upplösas av dunkel, andmat och ljusspeglingar. Den benvita ”hullet” ska också få en dunklare och naturligare ton. Hur vet jag inte än, bara att det ska lösas på något sätt.
Jag vet inte vilken fågel som sjunger där ute. Ett enkelt, ganska entonigt läte. Men jag förstår innebörden: Nu är det hans tid. Dags att krypa till kojs. Trots juninattens alla lockelser.
Redaktören
Jag är inte säker på att han inte skulle begära skilsmässa om jag klippte håret kort och lockade det i tantfrisyr. Men han skulle definitivt bli förkrossad :-)…
Ingrid
Tack, Ingrid! Men skissen då? ;) Vi får se vad det blir – och till och med i vilket material det blir. Sen tror jag inte att långt, kort, krulligt eller rakt hår spelar någon roll i ett gott förhållande. :)
Jag föreslår hästsvans som faller ner utanför baljkanten. Kent (maken) är maniskt förtjust i hästsvansar – gör egentligen ingenting hur kvinnor ser ut för övrigt – bara de har hästsvans. Tyvärr lämpar sig inte mitt eget tunna och långsamtväxande hår för en sådan till hans stora besvikelse – jag har försökt anlägga hästsvans vid ett flertal tillfällen i mitt liv för hans skull men alltid vantrivts. Nu får han nöja sig med att jag inte klipper håret kort och han tar detta med stilla resignation.
Ingrid