Jag sökte i mina ”arkiv” och som alltid dyker ovidkommande saker upp. Som detta:
EN BISARR SKÖNHET vilar över det här motivet – det var därför jag tryckte av kameran, någon gång kring mitten av 80-talet. Jag skulle önska mig den gamla silverbromidens känsliga valörspel, istället för Kodaks strama Tri-X. Skrotupplaget fanns/finns i Halland någonstans, inte långt från Lagans stränder. Jag är absolut inte bra på bilar, men jag kan säga att den yngsta bilen på bilden var utrangerad innan skrotningspremien infördes. Trähjulen i förgrunden antyder en ganska lång kavalkad av åk- och transportdon. Och här vila de, i skogen lummiga hägn. Ej längre önskade – blott till förfång och besvär. Dömda till förgätelse och förfall. Må naturen nu ta hand om sina material igen.