FÖR MIG ÄR poesi och skaldakonst inget lättbegripligt uttrycksmedel – det vill säga, det jag tycker om tycker jag om utan att riktigt veta varför. Jag är heller ingen storkonsument, utan njuter snarare valda bitar, som ur en pralinask, de säkra. Många dikter finner jag annars helt intetsägande, några skruvade och andra totalt obegripliga. Men så är jag heller inte kunnig i hur man läser (och tyder) dikter. Jag kan bara gå efter om de ”talar” till mig eller ej. Jag är så gammal att jag har en vurm för olika versmått, och för rim. Men under dagens surftur på lyrikhavet hittade jag en annan sorts poetisk pärla på den tyska (internationella) poesisiten ”Lyrikline”*:
Det är inte säkert att hon gått genom ”filtret” med en gång då jag mötte hennes texter, de är ju på danska, om det inte vore så att den här siten presenterar poeterna med egna inläsningar. Och då var jag fast!
På ”Lyrikline” finns tio dikter av Ursula Andkjær Olsen. Gör som jag! Börja med: ”Gentagelser 1” och avnjut sedan resten i tur och ordning! Lyssna och läs! Troligen blir du lika fängslad som jag!