Delarna hopfogade – resten kvar.
DET GICK ATT foga samman delarna, med lite lagom våld och rätt mycket spackling. Hela figuren är lätt och det är på sätt och vis en ny erfarenhet. Även om papier-machén inte hör till de tyngre materialen, brukar mina objekt ändå samla på sig lite vikt innan jag är färdig. Denna är ihålig och fylld med torr fluffig pappersull, mest för att få lite mothåll under assembleringen och så för att göra objektet tystare. Alltid är det något som lossnat och skramlar irriterande inuti när jag vänder och vrider på skulpturerna.
Hästsvansen ska inte glömmas och får vi sen fint väder ska jag ta ut mina alster på backen och börja slipa. Vinkelslipen tar det grövsta snabbt och lätt – sen får jag nog satsa på en ny maskin för den finare putsen. Men någon ny slipmus blir det troligen inte. De har förbrukat mitt förtroende.
Redaktören
