JUL, MELLANDAGAR, NYÅR och årets första dagar, firades och njöts i Sintra och Lissabon. Portugal må vara ett land i ekonomisk kris, men nere på gatuplanet där folk finns, märks det ännu inte någon pessimism. Visst diskuteras det i tunnelbana, på caféer och framför allt i TV-rutan. Neddragningar och prishöjningar. Momsen gick tydligen upp rejält. Bemötandet en gästande får är överlag som tidigare: vänligt och tillmötesgående.
Julstjärna i buskformat i januari!
Men kanske är klimatet en bidragande orsak till folks lättare kynne? I länder där man slipper svepa rocken så hårt om sig kanske även det öppnare sinnelaget blir det naturliga? En januarivinter, i Lissabon, med 17-18 grader är inte att klaga på. Det är självklart att det måste stämma en lite gladare och vänligare.
Estufa Fria, det kalla växthuset, som inte alls är särskilt kallt – inte ens nu i januaris början, är en riktigt grön oas i storstadslandskapet. Trädgården finns på bekvämt gångavstånd från tunnelbanan: Marques Pombal, i anslutning till Parque Eduardo VII.
Att gå in här är som att träda in i en grönskande dal. Man promenerar på grusgångar mellan träd, buskar och ormbunkar. Även så här i januari blommar en hel del växter – många av dem vanliga på våra fönsterbräden. Porlande små bäckar längs de konstgjorda ”bergväggarna fyller de många dammarna som bildar system av vattenspeglar.
En av många "sneakaways" för de förälskade paren.
Det är bekväma men labyrintiska promenadvägar, trappor och backar som tar en till olika nivåer och även till det ”varma växthuset” – en mer tropisk del. Så här i början av januari var temperaturen högst rimlig och behaglig. (Jag har varit här en stekhet sommar också.)
Anläggningen måtte vara perfekt för kärleksmöten – såväl de vanliga som mer illegitima. Trädgården har nämligen gott om skrymslen, lummiga vrår och grottor. Stadens larm når inte in, här råder frid och ro.
Ack ja! Vi bor på fel plats.
När det ännu är långt, långt kvar till våren därhemma i Sverige, blir man lätt lite avundsjuk. Jag kunde nästan läsa hustruns tankar: vi bor på fel plats. Med hennes trädgårdsintresse är det förståeligt, men också jag förmår ta till mig de här speciella värdena.
Grinden ut från Edens lustgård?
Redaktören
